Fyra av Sveriges främsta forskare får vardera 100 000 kr i personligt pris och forskningsanslag på 1 milj. kronor. Pristagarna från 1998 och 1999 får fortsatta forskningsanslag på sammanlagt 8,7 milj. kronor.
Landets universitet och tekniska högskolor föreslår forskare, som de anser vara värda de stora Göran Gustafssonprisen. Förslagen bereds av Vetenskapsakademien och därefter utses pristagarna av styrelsen för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där fem av nio ledamöter är utsedda av akademien.
Årets Göran Gustafssonpristagare får 100 000 kr vardera som personliga pris och därutöver 1 milj. kronor till sin forskning.
Fysik
Eleanor E. B. Campbell (f. 1960), professor vid Göteborgs universitet belönas för sin forskning om klusters kollisionsdynamik.
Kemi
Jan Kihlberg (f. 1957), professor vid Umeå universitet belönas för sin forskning inom organisk syntes med inriktning mot peptidliknande föreningar (peptidomimetrics) och glykopeptider för tillämpningar inom medicin och biologi.
Matematik
Håkan Hedenmalm (f. 1961), professor vid Lunds universitet belönas för sin forskning inom operatorteori och komplex analys.
Medicin
Patrik Ernfors (f. 1964), professor vid Karolinska institutet belönas för sin forskning rörande produktion och celldöd av neuron.
Prisen utdelas onsdagen den 7 juni kl 18.00 på Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4.
Föredrag hålls då av 1998 års Göran Gustafssonpristagare i matematik, professor Johan Håstad, professor i teoretisk datalogi vid KTH, Stockholm Varför är beräkningsproblem svåra?
Alla är välkomna till prisutdelning och föreläsning.
Information lämnas av professor Göran Grimvall, sekreterare för Göran Gustafssons stiftelse, tel. 08-790 71 74 (arb) och 08-510 10 315 (bost).
Eleanor E. B. Campbell, professor vid Göteborgs universitet, är en internationellt välkänd fysiker inom det högaktuella området ”klusterfysik” som rör egenskaper hos mycket små partiklar och har stor betydelse inom flera vetenskaps- och teknikområden. Hon studerar bland annat egenskaper hos kol-60 kluster som injicerats med lätta joner eller utsatts för kollisioner eller mycket snabba ljuspulser. Hon får därvid information om dynamiken i kollisioner med andra kluster och med ytor och kan studera viktiga kemiska reaktioner på femtosekundnivå. Eleanor Campbells forskning är huvudsakligen av grundläggande karaktär, men den har även anknytning till viktiga tillämpningar såsom framställning av nya material och metoder för ytbeläggning.
Jan Kihlberg, professor vid Umeå universitet, forskar inom området syntetisk organisk kemi. Den syntetiska kemin har fått mycket stor betydelse för utvecklingen inom biologiska och medicinska vetenskaper och är en förutsättning för utvecklingen av läkemedel och andra för mänskligheten nödvändiga kemikalier. Ett svårt problem inom synteskonsten är att på ett selektivt sätt kunna bygga upp komplicerade organiska molekyler för studier och kontroll av vikiga livsprocesser. Genom sina kunskaper inom syntetisk organisk kemi har Jan Kihlberg kunnat bidra till att klarlägga viktiga vetenskapliga frågeställningar av biokemisk, biologisk och medicinsk natur. Kihlbergs förmåga att sammanföra organisk kemi med biokemi och immunologi är imponerande. Han har på kort tid från sin position i Umeå byggt upp ett effektivt nätverk för gränsöverskridande forskningssamarbete.
Håkan Hedenmalm, professor vid Lunds universitet, bedriver forskning bl.a. om analytiska funktioner i en (och ibland flera) komplexa variabler. Detta är ett klassiskt område av matematiken där Hedenmalm dock lyckats åstadkomma flera genombrott, bl.a. inom teorin för s.k. Bergmanrum. På senare tid har han utvidgat sina intressen mot tillämpningar av dessa resultat, bl.a. inom talteorien och finansmatematiken.
Patrik Ernfors, professor vid Karolinska institutet, har gjort banbrytande insatser för att utröna utvecklingen hos nervsystemet. Han använder en teknik som gör det möjligt att studera enskilda geners funktion i det levande djuret. Att bygga upp hjärnan är en komplicerad process där vissa celler stabiliseras i sina kontakter och ingår i nätverk medan andra elimineras. Ernfors har arbetat med en grupp faktorer (äggviteämnen) som benämns neurotrofa därför att de stimulerar neuroners överlevnad. En intressant medicinsk tillämpning gäller faktorn neurotrofin-3 som om den saknas ger hörselnedsättning, och som hos djur som fått hörseln nedsatt av vissa antibiotika eller buller kan återställa normal hörsel.
1999 års Göran Gustafssonpristagare fick förra året 4 Mkr till sin forskning och får nu ytterligare 1 Mkr vardera
Thomas Perlmann (f. 1959), docent vid Karolinska Institutet, för sin forskning om hormonreceptorers betydelse för hjärnans utveckling och funktion.
Per Delsing (f. 1959), prof. vid Chalmers tekniska högskola, för sin forskning om en-elektronik, dvs. transport av elektroner en och en genom mycket små strukturer.
Johan Håstad (f. 1960), prof. vid Kungl. Tekniska Högskolan, för sin forskning i komplexitetsteori.
Göran Akusjärvi (f. 1953), prof. vid Uppsala universitet, för sin forskning om nya metoder för behandling av virusinducerade sjukdomar och för genterapi.
1998 års Göran Gustafssonpristagare har tidigare fått 8,9 Mkr och får nu dela på 4,7 Mkr
Carlos Ibáñez (f. 1960), prof. vid Karolinska institutet, får 1 Mkr för sin forskning om nervsystemet.
Anne L’Huillier (f. 1958), prof. vid Lunds universitet, får 1 Mkr för sin forskning om atomer i intensivt laserljus.
Christina Moberg (f. 1947), prof. vid Kungl. Tekniska Högskolan, får 1Mkr för sin forskning inom organisk kemi.
Oleg Viro (f. 1948), prof. vid Uppsala universitet, får 700 000 kr för sin forskning inom topologi.
Lena Claesson-Welsh (f. 1956), professor vid Uppsala universitet, får 1 Mkr för sin forskning om nybildning av kapillärer från blodkärl.