Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att utdela Nobelpriset i fysik år 2002 med hälften av priset gemensamt till Raymond Davis Jr, Department of Physics and Astronomy, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA, och Masatoshi Koshiba,International Centre for Elementary Particle Physics, University of Tokyo, Japan ”för banbrytande insatser inom astrofysiken, särskilt för detektion av kosmiska neutriner” och den andra hälften till Riccardo Giacconi, Associated Universities, Inc., Washington, DC, USA ”för banbrytande insatser inom astrofysiken, som lett till upptäckten av kosmiska röntgenkällor”.
Två nya fönster mot universum
Jorden befinner sig i ett ständigt flöde av kosmiska partiklar och annan strålning. Årets Nobelpristagare i fysik har använt dessa universums allra minsta beståndsdelar för att öka förståelsen för det allra största: solen, stjärnorna, galaxerna och supernovorna. Den nya kunskapen har förändrat vår bild av universum.
Den mystiska neutrinopartikeln förutspåddes redan 1930 av Wolfgang Pauli (Nobelpris 1945), men det dröjde 25 år innan den kunde påvisas (av Frederick Reines, Nobelpris 1995). Neutriner, som bland annat bildas i fusionsprocesserna i solen och andra stjärnor då väte omvandlas till helium, reagerar nämligen nästan inte alls med materia och är alltså mycket svåra att detektera. Det passerar t.ex. tusentals miljarder neutriner genom var och en av oss varje sekund utan att det märks. Raymond Davis Jr konstruerade en helt ny detektor, en jättelik tank med 600 ton vätska, som placerades djupt nere i en gruva. Under trettio år lyckades han fånga in sammanlagt 2000 neutriner från solen och kunde därmed visa att solens energi kommer från fusion. I en annan gigantisk detektor, kallad Kamiokande, kunde en grupp forskare under ledning av Masatoshi Koshiba bekräfta Davis resultat. Den 23 februari 1987 kunde de också påvisa en skur av neutriner från en avlägsen supernovaexplosion. De fångade då in tolv av de totalt 1016 neutrinerna (10.000.000.000.000.000 st.) som passerade detektorn. Davis och Koshibas insatser har lett till oväntade upptäckter och ett nytt intensivt forskningsfält, neutrinoastronomin.
Solen och stjärnorna sänder ut elektromagnetisk strålning med olika våglängd, både synligt ljus och osynligt, t.ex. i form av röntgenstrålning. För att upptäcka kosmisk röntgenstrålning, som absorberas av jordens atmosfär, krävs att instrumenten placeras i rymden. Riccardo Giacconi har konstruerat sådana instrument. Han upptäckte den första röntgenkällan utanför vårt solsystem och blev den förste som kunde konstatera att universum har en bakgrundsstrålning av röntgenljus. Han upptäckte också röntgenkällor som de flesta astronomer nu anser innehålla svarta hål. Giacconi konstruerade de första röntgenteleskopen, vilka gett oss helt nya – och skarpa – bilder av universum. Hans insatser lade grunden till röntgenastronomin.
- Raymond Davis Jr, född 1914 (87 år), i Washington, DC, USA (amerikansk medborgare). Doktorsexamen i kemi 1942 vid Yale University, Connecticut, USA. Tidigare professor vid Department of Physics and Astronomy, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA.
- Masatoshi Koshiba, född 1926 (76 år), i Toyohashi , Aichi, Japan (japansk medborgare). Doktorsexamen 1955 vid University of Rochester, New York, USA. Tidigare professor vid International Centre for Elementary Particle Physics, University of Tokyo, Japan.
- Riccardo Giacconi, född 1931 (71 år), i Genua, Italien (amerikansk medborgare). Doktorsexamen 1954 vid Universitetet i Milano. Chef för Associated Universities, Inc., Washington, DC, USA.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas så att Davis och Koshiba delar på hälften av prissumman och Giacconi tilldelas den andra hälften.
Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-6739544, 070-3277200, jonas@kva.se
Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-6739595, 0709-846638, evak@kva.se