Årets Nobelpris i kemi går till Roger Kornberg. Han har studerat hur den genetiska informationen lagrad i arvsanlagen kopieras så att kroppen kan använda den. Detta är en central process för allt liv – om den avstannar dör snart organismen.
Kungl. Vetenkapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2006 till Roger D. Kornberg, Stanford University, CA, USA, ”för hans studier av den molekylära grunden för eukaryot transkription”.
En släkthistoria om livet
För att kroppen ska kunna använda den information som finns lagrad i arvsanlagen måste den först kopieras, så att den kan föras ut i cellerna. Kopian används som ritning för att skapa de proteiner som i sin tur bygger upp kroppens struktur och funktion. Kopieringsprocessen kallas transkription. Roger Kornberg var först med att skapa en verklig bild av hur transkriptionen ser ut på molekylnivå hos så kallade eukaryoter (vars celler har en avgränsad cellkärna) – dit såväl vanlig bagerijäst som däggdjur, inklusive vi själva, räknas.
Transkription är oundgänglig för allt liv, därför är Kornbergs detaljbeskrivning av hur den går till just en sådan ”vigtigaste kemiska upptäckt” som Alfred Nobel talar om i sitt testamente.
Om transkriptionen upphör förs genernas information inte längre ut i kroppen och inom några dagar dör organismen, då dess beståndsdelar inte längre förnyas. Detta är vad som händer exempelvis vid förgiftning av vit flugsvamp, eftersom giftet stoppar just transkriptionen. Förståelse av hur transkriptionen går till har alltså en grundläggande medicinsk betydelse och störningar i denna process är inblandad i en rad sjukdomar som cancer, hjärtsjukdom och olika inflammationer.
Stamcellers förmåga att utvecklas till olika typer av specifika celler med given funktion i olika organ hänger också ihop med hur transkriptionen regleras. Därför är en förståelse av transkriptionsprocessen viktig även för att kunna utveckla tillämpningar av stamceller.
För fyrtiosju år sedan kom den då 12-årige Roger Kornberg till Stockholm för att vara med då hans far, Arthur Kornberg, mottog Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1959) för studier av hur den genetiska informationen överförs från en DNA-molekyl till en ny DNA-molekyl som byggs upp med den gamla som mall. Kornberg senior hade alltså beskrivit hur den genetiska informationen överförs från en modercell till dottercellerna. Vad Roger Kornberg själv nu har gjort är att i sin tur kartlägga hur den genetiska information kopieras från DNA till så kallat budbärar-RNA som för ut informationen från cellkärnan, så att den kan användas för att bygga upp kroppens proteiner.
Kulmen på Roger Kornbergs bidrag är att han för första gången har lyckats skapa kristallografiska bilder av transkriptionsapparaten i en eukaryot cell på molekylnivå. På hans bilder (samtliga tagna under 2000-talet) syns hur DNA-molekylen kopieras och RNA-strängen växer fram, samt hur flera av de övriga molekyler som är nödvändiga för transkriptionen fungerar. Bilderna är så detaljerade att till och med enstaka atomer kan urskiljas, vilket gör det möjligt att i detalj förstå mekanismerna för transkription och dess reglering.
- Roger D. Kornberg, född 1947 (59 år) i St Louis, MO, USA (amerikansk medborgare). PhD vid Stanford University, CA, USA. Mrs. George A. Winzer Professor in Medicine vid Stanford University School of Medicine, CA, USA.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor.